Vi får ofta frågor om hur rankingsystemet för OCR i Sverige (och Norden) fungerar. Nedan följer en beskrivning för dig som vill försöka sätta dig in i hur poängen beräknas.

Varje sanktionerad tävling som du deltar i genererar en rankingpoäng. Vilka tävlingar som är sanktionerade av Svenska Friidrottsförbundet hittar du antingen på friidrott.se eller i OCRRunner.coms egen tävlingskalender, där de sanktionerade tävlingarna har en markering.

Grundprincipen är att rankingpoängen ska motsvara den tid i minuter som en löpare förväntas vara efter den bäst rankande löparen i rankinglistan på en OCR-bana där segrartiden är 60 minuter.

Din totala rankingpoäng beräknas fram av genomsnittspoängen på dina tre bästa (lägsta) rankingpoäng under de senaste 18 månaderna. Har du fler än tre resultat borser systemet helt från dina sämsta poäng.

Rankingsystemet är helt autonomt. Individuella rankingpoäng eller rankingpoäng för ett helt lopp kan inte påverkas manuellt. Det nya rankingsystemet tar hänsyn till samtliga deltagares prestationer, och inte bara de bästas prestation. Den tar också indirekt hänsyn till loppets svårighet. Notera att det inte görs någon bedömning av loppets svårighetsgrad utan detta är ett resultat av hur metoden är uppbygd. Detta ger ett rättvist system.

Beräkningsmodellen har tagits fram utifrån de erfarenheter som vi har samlat på oss under de två år som vi använt den tidigare beräkningsmodellen. Därefter har vi gjort djupgående analyser och testkörningar av olika beräkningsmodeller och testat oss fram till en så rättvis och korrekt poängberäkning som möjligt. Vi har idag över 2500 resultat från över 30 tävlingar fördelat på drygt 700 löpare som vi använt som underlag för att göra analyserna. De flesta analyser är gjorda av Lucas Gardebrand som är civilingenjör och arbetar med dataanalys.

Enkel beskrivning

För att beräkna rankingpoängen för ett lopp används deltagarens tid och tidigare ranking för att få fram ett prestationstal för den deltagaren. Detta görs för alla deltagare. Ett medelvärde av alla prestationstal ger loppets snittprestation. Har deltagaren presterat bättre än denna snittprestation kommer rankingpoängen bli bättre än personens nuvarande rankingscore. I annat fall kommer den bli sämre.

Fördjupad beskrivning

Först räknas en individuell prestationsfaktor (iPF) ut genom att jämföra löparens tid (T) med dennes tidigare rankingpoäng (P). Detta görs endast på löpare som tidigare har en rankingpoäng. Beräkningen görs genom formeln iPF = (60 + P) / T

Därefter sorteras alla individuella prestationsfaktorer (iPF) i storleksordning från högst till lägst. För varje DNC läggs en individuell prestationsfaktor på 0 till i listan, dock högst 25% av det totala antalet deltagare i loppet.

Loppets prestationsfaktor (PF) blir värdet i den 40:e percentilen, med andra ord, i ett lopp med elva personer tas det femte värdet.

Därefter beräknas varje löpares poäng på tävlingen ut genom formeln P = Egen tid x PF – 60.

Exempel

I exemplet nedan är ett lopp med elva personer, sorterat efter tid som de slutförde loppet. iPF är beräknat enligt ekvationen ovan, t.ex för deltagare A blir iPF = (5+60)/50 = 1,3. Två har fått DNC och deras iPF sätts till 0. Då elva startade blir 40-percentilen det 5e största värdet, 1,35, markerat i gult. Poängen för varje deltagare blir då P = 1,35 * T-60. För A blir det 1,35*50-60 = 7,5.

Först och främst ska noteras att en lägre tid alltid ger en lägre poäng. Du kan alltså inte få en sämre poäng än någon som sprungit långsammare än dig. Se till exempel deltagare D, G och B som alla sprang in på samma tid, och därmed får samma poäng. D gör dock en försämring och B en förbättring av sin rankingscore.

Märk vidare att alla personer med ett högre iPF än 40-percentilen 1,35 har förbättrat sin poäng i förhållande till sin tidigare score. De har alltså presterat bättre relativt sin ranking. På samma sätt har alla med ett lägre iPF än 1,35 har försämrat sin poäng i förhållande till sin tidigare score.

Detta gör att deltagare A, även fast denne vinner loppet, får en poäng som är 2,5 poäng sämre än A:s tidigare rankingpoäng. Detta då deltagare A är så pass duktig att denne bör ha sprungit ännu snabbare i förhållande till motståndet. Deltagare A får såklart fortfarande lägst poäng på loppet.

Differanskolumnen visar skillnad mellan den beräknade poängen och deltagarens tidigare score. Det kommer i varje lopp alltid vara 40% som får en bättre score än tidigare, och 60% som får en sämre. Det har genom analys visat sig vara nödvändigt att sätta gränsen på det sättet för att undvika att det sker resultatinflation, dvs att varje lopp ger bättre och bättre poäng.

Nedan finns också en video där Lucas förklarar ovanstående och lite till…